Grundläggande begrepp 

I dessa oroliga tider fängslas jag av grundläggande begrepp runt rättssäkerhet och demokrati. När begrepp och institutioner jag växt upp med i Sverige visar sig ha förankrats i mitt nya hemlands grundlag blir jag extra intresserad. 

Ordet ombudsman som beteckning för en (juridisk) representant för en eller flera personer fanns redan i skrift sedan 1552 läser jag i Svenska Akademins Ordbok. Detta tidiga ursprung nämns även på en nederländsk hemsida – IsGeschiedenis.nl. Där kan vi läsa om den nederländska tillämpningen av det svenska begreppet ombudsman. 

Begreppet är inte enbart anammat i Nederländerna utan även förankrat inom EU och i hundratals länder över hela världen. Länder som samarbetar inom ’The International Ombudsman Institute’. Är det inte hissnande?! 

Justitieombudsmannen 

I Sverige instiftades ’Justitieombudsmannen’ år 1809 genom en regeringsform som bröt med Gustav III’s envälde och skapade ett system för riksdagskontroll av den styrande makten. Det fanns inga förebilder läser jag på JO’s hemsida. JO uppfanns under grundlagsarbetet och skulle verka för en enhetlig rättstillämpning och påtala oklarheter i lagstiftningen genom inspektioner och handläggning av klagomål. 

Mannerheims roll

Lars August Mannerheim, en erfaren ämbetsman och politiker, såg behovet av ”en moderator mellan konung och folk” under arbetet med grundlagen som han själv deltog i. Den författningen skyddade tryckfriheten; vår tids mänskliga rättigheter fanns inte på den tiden. Mannerheim blev den första justitieombudsmannen och hans engagemang för sociala frågor och hans inspektionsresor genom landet ledde till politiska initiativ för att stärka rättstillämpningen. JO-ämbetet har i Sverige sedan breddats och utvecklats. 

’De Nationale Ombudsman’

I Nederländerna var det en granskning av Försvarsmaktens inköpspolitik som gav anledning till intresse för den svenska ombudsmanmodellen. Ett intresse som fanns inom hela Europa. 

Detta intresset fångades upp av den social-demokratiska radio- och TV-föreningen VARA. Från och med 1969 visade TV-programmet ’de VARA-ombudsman’ med Marcel van Dam hur en ombudsman kan driva frågor som vanliga medborgare inte har makt och möjligheter att föra vidare. 

Sedan 1999 är ’De Nationale Ombudsman’ upptagen i den nederländska grundlagen, dessförinnan (1981) kom lagen om en nationell ombudsman till. Sedan dess är en oberoende ’Kinder Ombudsman’ – som bevakar barn och ungdomars rättigheter – knuten till institutionen ’De Nationale Ombudsman”. 

Ombudsman: ett ämne för SWEA?

SWEA främjar det svenska språket, våra traditioner och vårt kulturarv. I det uppdraget passar också reflektioner om hur det svenska begreppet ombudsman har spridits som ringar på vattnet över världen och förankrats i lagar och institutioner, även här i Nederländerna.

Text: Agneta Andersson
Formgivning/bild: Carolina de Klerk Nordholm