Språkförvirring

Att som svenska bosätta sig i Nederländerna känns i första hand som att komma till likasinnade: ett starkt arbets etos, en djupt rotad demokrati och ett informellt sätt att umgås på. Dessutom så har det nederländska och svenska språket gemensamma rötter. De är båda germanska språk. Många ord liknar varandra. Att det ändå kan bli missförstånd … ja, det upptäcker man allt eftersom. ’The devil is in the detail’. Och den där förrädiska detaljen den kan poppa upp helt oväntat. 

Byrå/bureau

Som när en av våra Sweor åkte till IKEA med partnern för att köpa en byrå. De var helt införstådda med att de behövde en byrå. På IKEA drog de iväg åt olika håll. Den ena till förvaringsmöbler, den andra till arbetsrum/kontor. Lite konfunderade upptäckte de att de inte hade samma mål. En byrå eller ’bureau’ … ja, det är frågan. En byrå på svenska är en förvaringsmöbel, på nederländska en ’ladenkast’, ett skåp med lådor. En ’bureau’ är ett skrivbord. Det blev som tur var många skratt och det slutade med att de införskaffade både en byrå och ett skrivbord.

Strax/straks

Värre var det när irritationen smög in runt ordet ’strax’ och det närbesläktade nederländska ordet ’straks’. Visst talar vi om samma förhållningssätt, ’strax’ är ju så snabbt som möjligt. Man slutför det man håller på med och sedan gör man det man lovat, eller hur?! Men i Nederländerna betyder ’straks’ att man gör något (lite) senare … en obestämd tidshorisont som mycket väl kan skjutas upp allt eftersom prioriteterna förändras. Hur upptäcker man det innan irritationen har byggts upp och det flyger ur en ’Du lovade ju!’? Och ja visst, den andre (nederländaren) lovade … men inte direkt … utan senare … och det kom annat emellan.

Ägg/pålägg

En av våra Sweor berättar hur hennes nederländska man, efter att ha börjat lära sig svenska, förtvivlat säger ”Jag vet vad kokt ägg och stekt ägg är, men vad är pålägg!?” Detta exemplet ger än idag många hjärtliga skratt inom familjen.

Kund/klant

Men även som kund eller konsument kan man förvirras. Som en svensk konsument upptäckte efter köpet av en dammsugare producerad i Nederländerna. Personen i fråga hade en förmåga att ta sönder tekniska prylar. Inom familjen sågs hen som en klant. Och nu skulle hen läsa bruksanvisningen till dammsugaren för att minska risken för att genom klantighet ta sönder apparaten. Bruksanvisningen var på nederländska och började med ”Geachte klant”. Hen kände sig direkt träffad. Klant! Hur kunde de veta det, och lite väl ironiskt att så högdraget skriva ”Ärade klant”! Oj då, vips slog det hen … klant på nederländska betyder kund/konsument på svenska. Och visst kan nederländarna vara ganska så formella i sina uttryck som ”geachte”, ärade. 

Sätta ner/neerzetten

Det finns många exempel på språkförvirring. Efter många år i utlandet kan det lätt smyga sig in nederländska ord i svensk tappning i samtal på svenska. Som när en av våra Sweor åkte bil med sin syster i Sverige och föreslog ’Ska vi sätta ner bilen här?’ En direkt översättning ord för ord av det nederländska ”Zullen we de auto hier neerzetten?”. En förvånad blick gav snabbt insikt. Det här blev fel. Barnen kan sätta ned en leksaksbil på golvet, men som vuxen parkerar man en bil.

Till slut 

Här i Nederländerna klarar man sig bra med engelska. Vår svensk-nederländska språkförvirring uppstår när man släpper engelskan och börjar delta i samhällslivet. Men du som läsare har säkert egna exempel på hur nyanser och detaljer i språken kan leda till missförstånd, igenkännanden och/eller leenden när man lever och kommunicerar på ett annat än sitt eget modersmål.  


Bild: Pixabay/ Trinity Elekroroller