Network Menu

Nya Impulser – Vi minns Astrid Surmatz

Dr. Astrid Surmatz

Dr. Astrid Surmatz, avled den 13 november, vi kommer att sakna henne!

Den 13 november avled Astrid Surmatz. Till hennes minne publicerar vi en artikel om henne som ursprungligen publicerats i SWEA Hollands Magazine 2015. Astrid berättar om sin syn på kompetens som var numrets tema. Vi träffades en solig eftermiddag i maj 2015, på ett utecafé på Singel i Amsterdam, inte långt från hennes arbetsplats.

Astrid arbetade sedan 2001 på Universiteit van Amsterdam (UvA) där hon undervisade i skandinavisk litteratur- och kulturhistoria samt svenska. Hon var doktor i litteraturvetenskap, hennes avhandling handlade om skillnaderna mellan olika översättningar av Pippi Långstrump. Böckerna har översatts till många språk och varje gång har Pippi anpassats till det land där böckerna skall läsas. Att just Pippi lämpar sig för jämförelse beror på att hon är antiauktoritär och provocerande. Hon är en mångsidig och intressant figur, både ett barn i en vanlig småstadsmiljö och en superhjälte. Då, 2015, kretsade Astrids forskning kring Carl von Linné, Lappland och Arktis.

Det verkar långt från Pippis söderhavsöar till Arktis frusna värld, vad är den gemensamma nämnaren?

Jag har definitivt ett intresse för postkolonialism och genusforskning, särskilt i relation till heteronormativitet, likaså queerstudier. Det handlar om att försöka öppna upp snäva kategorier och bidra till en mera nyanserad bild av vad som är manligt och kvinnligt. En forskare kan mycket väl vara vetenskaplig och samtidigt ideologiskt styrande, stimulerande eller utmanande. Just i exotiska gränsland, som Arktis och Lappland finns ett utrymme för genusöverskridande experiment inom den Europeiska litteraturen.

Berätta lite om din kompetens, vad är du bäst på?

Att forska! För att göra det behöver man kunna formulera en frågeställning, arbeta systematiskt och abstrahera, dessutom måste man vara rätt så tålmodig, envis, noggrann, kreativ och nytänkande. Men det är också mycket viktigt att delta i internationella nätverk. Humaniora är fortfarande ganska individualistiskt men vikten av samarbete och diskussion växer.

 Vad betyder det för dig att ha en plats i den akademiska världen?

Det är speciellt att kunna arbeta och leva ut sin passion på en gång. Det känns väldigt lyxigt att jobba med det man är intresserad av. Den akademiska friheten är något att värna om, även forskning som inte ger omedelbara resultat är nödvändig i en kunskapsekonomi.

Undervisningen är givande, på det viset kan man sprida det akademiska tänkandet. Om det finns något som är långrandigt så är det väl de administrativa uppgifterna. Att ansöka om forskningsmedel är jobbigt, det är många som skall dela på de sparsamma medlen och många planer blir aldrig honorerade. En lösning på detta är att organisera lite mindre projekt som ’Mediated Childhoods in a Global World’ som ägde rum nu i maj.

 Vad gör man när arbetet känns motigt?

Sega göromål kan man stå ut med genom att belöna sig när det är klart. Först läsa den sega texten, sedan gå ut. Att gå ut är viktigt, även när man ’kör fast’. Att sitta framför en dator är inte det allra bästa när man vill att tankarna får vingar, det kan hjälpa att röra sig eller göra något praktiskt som t.ex. att vattna blommorna. (Men man skall akta sig för hushållssysslor!)

Någon form av sport är oumbärlig eftersom man sitter mycket när man arbetar med forskning. När man undervisar får man röra på sig lite mera och man kommer ur sin lilla värld. Kollegor och konferenser är också viktiga annars kan forskaryrket bli lite isolerat.

Jag tackar för mig och funderar över den människa jag talat med under en timme i solen. Det känns tryggt att tala med Astrid, hon lägger sina ord med precision och månar sig om att innebörden tas emot rätt. Hon menar att det inte är någon skillnad på kunskap och kompetenser, för henne hör de ihop. Kanske är det därför hon ger ett så gediget intryck, hon verkar verkligen vara rätt människa på rätt plats.

Astrid Surmatz utanför sin arbetsplats Universiteit van Amsterdam, maj 2015

Text och bild: Margareta Svensson

3 Responses to Nya Impulser – Vi minns Astrid Surmatz

  1. rijkaart 2019-12-03 at 15:10 #

    Tack så mycket… Det var interessant.

  2. Katarina Elfner 2019-12-03 at 15:23 #

    Astrid var också en väldigt entusiastisk kransbinderska.
    Du är saknad kära Astrid 🌸
    //Katarina Elfner

  3. Karin Åsén van den Boom 2019-12-04 at 11:37 #

    Tack Margareta och Astrid, vilken fin intervju med en egensinnig, intressant och kunnig kvinna. Jobbade med Astrid i programgruppen i några år och sedan förlorade vi tyvärr kontakten. Så sorgligt att hon lämnat oss. ❤️