Network Menu

Nya Impulser – Margareta Svensson

Margareta-svensson

Margareta Svensson fotograferad av Linda Sjöström.

I denna artikel får vi lära känna Margareta Svensson. Hon berättar om sin barndom, sitt yrkesliv och om hur hon ser på SWEAs syfte. Linda Sjöström har träffat henne.

 

Hur upplevde du din barndom?

Jag är nog ett typiskt ”mellanbarn”. Jag hade lätt för att lära och ville vara lika duktig som min storasyster. Hemma hade jag rykte om mig att vara argsint, eller ”hysterisk” som mamma sa, men i skolan var jag duktig och ivrig att vara bäst. Våra föräldrar var lärare och vi förväntades att vara både duktiga och snälla och det var vi också. Samtidigt var jag pojkaktig, ville vara starkast, hoppa högst och längst och klättra i träd.

Jag hade massor av energi och det var inte ovanligt att jag ramlade och slog mig, men dessemellan satt jag lugnt och övade på broderi eller spetsvirkning.

Du skissar en väldigt kontrasterande personlighet, hur fick du ihop det?

Ja, jag var annorlunda, samtidigt som jag var lite blyg och tafatt fullkomligt sprudlade jag av fantastiska idéer som jag i eget tycke inte fick gehör för. Det passade mig bättre att ha en riktig bästis än att delta i gruppdynamiken i skolan.

Är konstnärer plågade och udda själar? 

Margareta är konstnär. Att vara konstnär är för många omringat med mystik och exotism, men det verkar också lite svårmodigt. Särskilt plågad förefaller hon inte, snarare nöjd med att slippa vara så traditionsenlig.

Som konstnär förväntas man ju vara udda, det ger frihet. Man behöver till exempel inte ha ordentligt hår fast man är över 50 och det är tillåtet att bete sig lite konstigt. Det viktigaste är att man kan motivera sig själv. Ingen talar om för en vad man ska göra och därför är det viktigt att man gör något som man brinner för i botten av själen.

Vad behöver du utmana i din personlighet?

Perfektionism blandat med vacklande självförtroende. En liten envis inre röst som lätt verkar trovärdig fast det i själva verket är negativitet. När man får en idé så säger rösten att den är dålig, att det inte är nån idé att sätta igång. Det kan ibland vara lättare att vara negativ än att hitta den där positiva ”djävlar anamma-känslan” där man känner att man klarar av allt. Det är väl inget unikt för konstnärer, jag tror att vi alla har sura röster inombords emellanåt. Då är det viktigt att man står emot! Man får dra och skjuta på samtidigt.

Familjen-svensson-1966

Familjen Svensson på promenad i vårvinterslasket någonstans i Sörmland. Redan på den tiden tyckte Margareta att det var viktigt att alla såg bra ut på kort. Foto: Bengt Svensson

Japanse-heks

Intresset för spetsar lever kvar, släktens handarbeten är huvudtema i ett fortlöpande textilprojekt tillsammans med dottern Thekla. Gå gärna in på den svenska hemsidan! Foto: Margareta Svensson

Är det bara att stå på sig och bekämpa osäkerheten?

Var och en har ju sin egen kamp men vi blir inte trevligare människor för att vi är osäkra och skjuter undan oss själva. Ett ”svullet ego” är inget att sträva efter men att stå stadigt på jorden och tro på det man gör är bra.

Hur ser du på SWEAs syfte att ”främja det svenska språket samt sprida svensk kultur och tradition”?

SWEA är en sverigefrämjande organisation, den största utanför Sverige och det skall vi fortsätta att vara. Det är viktigt att vi lyfter fram vårt syfte och diskuterar hur vi kan hålla det meningsfullt och tidsenligt i verksamheten. Jag skulle vilja lägga till ett ord i meningen: ”främja det svenska språket samt sprida kunskap om svensk kultur och tradition”.

Svensk kultur är mycket mer än våra traditioner som lucia och midsommar. Kvinnans roll i samhället t.ex. är också en del av den svenska kulturen.

Svensk tradition och kultur är också hur vi beter oss mot varandra, mångfalden och omsorgen om miljön. Det kanske inte är en tillfällighet att just svenska kvinnor lyckas hålla ett världsvitt nätverk levande. Det finns en väldigt stark känsla av gemenskap inom SWEA som kännetecknas av ömsesidig respekt och självklart intresse. Det är något vi kan ta vara på och njuta av.

Margareta avgår vid årsmötet efter fyra år i styrelsen. Det betyder inte att engagemanget är slut, det finns massor att göra. Hon berättar att SWEA har hjälpt henne att våga saker, till exempel att ta en roll där man syns. Det finns säkert flera som vill ta den chansen!

”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” – Astrid Lindgren (Jonathan i Bröderna Lejonhjärta).

Linda Sjöström januari 2018

Comments are closed.